Sista dagarna i väst
En vecka efter terminslut begav jag mig hem till moderlandet. Via Heathrow flög jag med United Airlines och SAS. Jämfört med Virgin Americas otroligt fräscha plan med bra entertainment system och mat, har jag bestämt mig för att i fortsättningen inte bara gå efter pris, utan även försöka välja ett bra flybolag. United Airlines är inget jag kan rekommendera.
Svensk middag för en multikultur
Glada middagsgäster
Vad hände då under de sista dagarna jag befann mig i landet i väst? Förutom navelpill och utrensning av rum, såg jag till att träffa alla bekanta. Först började jag med att bjuda Pons jobbarkompisar, med respektive, på svensk husmanskost. Jag hade hängt hos Iris och Alex flera kvällar under sista tiden och tyckte det inte var mer än rätt att bjuda igen. Tillsammans med mina tillfälliga assistenter Iris och Janelle lagade jag fem kilo köttbullar, Janssons frestelse och sill (från IKEA). Till detta serverades även Bäska Droppar.
All mat uppskattades och de tyckte det var ganska intressant att prova lingonsylt tillsammans med kött. Vi svenskar är nog ganska ensamma om att blanda sött (sylt) och salt (kött). Tom uttalade att det var tur vi var så goda vänner, då snapsen inte var något han en skulle vilja bjuda sin ex-fru på. Jag kanske tog i när jag valde Sveriges förmodligen minst omtyckta snaps.
Six Flags och Korean BBQ
I måndags drog vi ett glatt gäng på sex personer till Six Flags. Jag hade pratat mig varmt om detta inför både Sven och Ben. Därför såg vi det som ett bra tillfälle att dra dit under en vardag och testa på berg- och dalbanorna.
Lagom illamående efter sex timmar drog vi till en Korean BBQ vid Roscoe/Reseda i Northridge. För $10 fick vi all-you-can-eat som innefattade biff och lamm. Köttet stekte vi själva på en konformad häll och åt tillsammas med söt soja, lök och andra märkliga grönsaker.
Wrapping it up
I övrigt hängde jag en hel del med Ben. Vi stötte på varandra på campus och det visade sig att han bodde tillsammans med åtta andra studenter i ett hus tvärs över gatan från mitt sett. Alla roomies till honom (inkl han själv) var involverade i en acapellakör vid CSUN. För ett par månader sen presenterade han mig för en medlem i kören som skulle åka till Sverige under nästa läsår. Jag och Nolan pratade lite om landet i allmänhet, ända tills jag frågade om vilken stad han skulle till. Lustigt nog visade det sig att den hette Opsala och låg nära Stockholm. Ibland är världen bra liten.
