Whistler-rapport
Det gäller ju att hälsa på så många bekanta som möjligt nu när man här är i staterna. Egentligen är de bara två – Anders och Simon. Förra helgen brakade jag då iväg till Vancouver och hälsade på Anders i regniga Vancouver. Allt skryt om härlig skidåkning fick mig att bli hyfsat sugen på en långweekend i OS-staden.
Jag flög således dit med Air Canada förra torsdagen, bara ett par dagar efter att Anders och Jocke hade dragit vidare till Vegas. Planet landade klanderfritt och på utsatt tid. En liten tågresa senare och vi möttes på en perrong mitt i Vancouver. Eftersom transportsystemet är så mer utvecklat i Vancouver gick det att åka kommunalt ända till campus, utan att behöva vänta några längre tider vid bytena.
Anders bor i doorm tillsammans med fem, sex andra studenter. Planlösningen på korridoren var något intressant. Man kan nästan kalla den vad man nu kallar en geometrisk form som har ett par hörn mer än en hexagon. Varje sida utgör en ingång till ett rum, kök eller badrum. Alla kommer varandra något närmare, till skillnad från korridorerna i Flogsta där folk bor på milsvida avstånd från varandra.
Under fredagsmorgonen tog vi Snow Bus till Whistler från Downtown Vancouver. Ett par timmars färd, med lite sömn och mycket fin utsikt, ledde oss då till skidorten. Temperaturen var nere i noll i dalen och med minusgrader uppe på toppen. Vi sammanstrålade med fraktioner ur det svenska UBC-gänget, böt om och begav oss mot skiduthyrningen.
Skidåkningen var verkligen att skryta om. Backarna hade inte fått snö på ett tag, så de var något isiga. Det var dock inget att klaga på, då skidorna jag hade hyrt nästan var identiska med de jag har i Sverige och således utrustade med fenomenalt fäste. Turligt nog kom även femton centimeter snö under natten mot söndagen. Tack för den puderåkningen! Jag kan förstå varför det är si och så med närvaron vid UBC för svenskarna. Har man fått smak på Whistlers backar är det lätt att stanna kvar några dagar för mycket.
Det blev få fototillfällen. Även om utsikten på vissa håll var i klass med Österrikes alper, hade jag fullt upp med att bry mig om åkningen. Det gällde ju att passa på under årets sista skiddagar.
Vi styrde kosan tillbaka till Vancouver på söndagkvällen. Måndagen ägnades åt att spana in Vancouvers centrum innan mitt plan skulle ta mig tillbaka till LA.
Nu återstår bara resan till Simon i Urbana-Champaign. Dit drar jag till 22:a april. Under tiden får jag underhålla mig med att hinna ikapp med alla studier.
