Hur man åker telemark, en crash-course

3ehedberg • 20th Apr 2009 • Friluftsliv

Påsken avklarad och två dagars telemark likaså. Jag och Åsa hyrde/lånade utrustning och begav oss ut i backarna i hopp om överlevnad. Vi hade bokat en timmes privatlektion under fredagen, för att förmodligen förbättra den åkning vi hade improviserat under dagen. Det var en mycket bra idé.

Under fredagen lyckades vi ta oss ner hjälpligt och få till djupa knäböj, m

ed viss möda då snön inte var i lättaste laget. Ibland var det lättare att göra vanliga carvingsvängar. Skidorna var ju vanliga carvingskidor, något mjukare, och med styvare bindningar än klassiska telemarkbidningar.

 

Faktiskt fick vi lära oss att åka telemark är som att åka vanlig carving. Den enda skillnaden är egentligen att man, så att säga, sätter sig ned med rak rygg. Det blir något slags utfall där, även om man inte gör det lika djupt som vid vanlig träning. När man väl hade fått in snitsen var det riktigt skönt att åka så och rörelsen blev om något lite följsammare än vid carvingåkning.

Eftersom min bror och hans sambo en dag bestämde sig för att ge sig ut med skoter på egen hand, utan att fråga oss, bestämde vi att åka en dag till och öva upp färdigheterna. Det var ju ändå sista dagarna med snö och vänta till nästa säsong kändes alldeles för långt bort. Snitsen kom ganska snart och när man väl blev lite övermodig var det tur med snölås. Skidorna var ju fruktansvärt mjuka och parera alla uppkörda pucklar (som även var smått tinade) frestade på rätt fint i benen.

Hursom var telemark något överjävligt roligt som jag måste åka igen när jag får tillfälle. Det var skönt att få en variering mot vanliga skidor. Jag gillade att man inte var lika låst till skidan, utan kunde ha en mer flexibel åkning. Bättre hade nog dock varit att prova åkningen vid kallare tillfälle, då backarna förmodligen håller sig jämna längre och benen inte får lida av alla pucklar.